- Glad, saknad, ångest på en och samma gång.
Tjosan! :)
Då är påsken över men påsklovet har just börjat och det känns så himla skönt. Ska göra så otroligt mycket roliga saker detta lov, så som:
* Tatuera mig och rita upp tatueringen med tatueraren
* Fylla 18 år
* Gå ut på krogen
* Umgås med vännerna
* Bio med bästa vän!
* Träna och mysa med bästa vovven
* Träffa min kusin, moster och deras underbart söta fosterbarn
Jag känner mig riktigt glad fast samtidigt så ligger saknaden och ångesten och trycker. Jag vill inte sakna, jag vill ha dom jag förlorat här hos mig. Det känns så orättvist vissa dagar. Varför ska jag ha fått vara med om övergrepp? Varför ska jag fått mista dom jag älskade? Varför just jag? Varför inte någon annan? Jag får ångest. Jag ska inte tänka varför inte någon annan. De är väl bättre att jag varit med om de och inte någon av mina kompisar. Jag vill inte att någon ska vara med om de jag varit med om. men ibland kan jag inte låta bli att tänka att någon annan kunde fått vara med om detta istället för jag. Förlåt!
